Orolig

Jag är minst sagt bekymrad över Saari. Nu när jag ringde henne för en timme sedan så hade hon hållit på att skära sig. Men hon berättade att hennes kontakt från behandlingshemmet som hon låg på för nåt år sedan var på väg till henne. Sedan skulle väl mobila oxå komma. Saari berättade att hon ville inte bli inlagd, hon ville inte lämna den trygga lägenheten för den hemska, otrygga världen utanför. Jag förstår henne men samtidigt så måste hon ju få hjälp. Hon behöver ju akuthjälp. Inläggning verkar ju inte hjälpa direkt då det känns mer som förvaring. Men någon annan hjälp vet jag inte med så kort varsel och så akut. Det är ju köer för att komma in på något behandlingshem.

Åh önskar jag kunde göra något. Men vad kan jag göra? Just nu är jag 65 mil ifrån henne. Suck. Hon verkar ha tappat livsgnistan och jag vet inte var vi ska leta för att finna den igen.

XOXO CrazyGirl
Show me Love - Rösta, rösta varje dag! ♥ ♥ Följ Bloggen!